29-05-1995
Kolumn 1
Hej,
Mitt namn är Dean, jag sitter här i dödscell i San Quentins fängelse.
Jag har inte tänkt diskutera mitt fall eftersom det inte är därför jag
har gått med på att göra den här sidan. Jag skulle inte känna mig
bekväm att använda det här forumet för att fokusera på mig själv. Det
är inte meningen med detta. Vad jag känner är viktigt är att ge dig ett
perspektiv på dödsstraffet, rättvisesystemet ('the justice' eller 'just-us'
som en vis man en gång sade), livet i fängelset och förhoppningsvis kan
jag ge dig en rimligt sammanhängande redogörelse hur det är där jag
sitter. Ni har alla hört vad media, politiker och andra som har sin
egen uppattning, har att säga om brott och dödsstraff så kanske jag kan
erbjuda lite balans till det.
Trots att jag sa att jag har inte för avsikt att diskutera mitt
fall, så vill jag säga att jag förnekar det brott för vilken jag sitter
här i dödscell. Varför jag vill nämnda detta är därför att jag känner
att det är viktigt för er att veta därför att det finns vissa attityder
och opinioner som jag kommer att prata om.
Efter det att Ed och jag diskuterade om att göra den här sidan, så
lade jag på telefonen och det började sjunka in. Jag undrade vad jag
gett mig in på. AAtt försöka förklara hur livet ter sig i dödscell,
slåss för ditt liv i domstolssystemet, och försöka bevara ditt förnuft
under processen. En av de svåra sakerna, är att behålla perspektivet
och inte låta dig själv bli överväldigad av den enorma press och stress
som du har att göra med. Inte bara när du slåss i systemet, utan också
just att försöka bli vid liv och överleva från dag till dag här.
Det finns folk här som har gett upp och begått självmord, andra
förlorar långsamt sina sinnens fulla bruk och måste bli medicinerade.
Fängelset är omhändertagande på så sätt att alla här har möjligheten
att fungera dag efter dag ända tills de ska bli avrättade och
psykofarmaka hjälper fram till målet.
After att jag talat med Ed, hade jag inte en aning var jag skulle
börja, vad jag skulle säga och hur jag skulle säga det. Det är så många
olika dynamiker involverade så jag tvivlar allvarligt på att det är
möjligt att helt adekvat förklara hur det är. Det vore som om någon
från ett annat land frågar dig hur det är i Amerika. Du kan
generalisera, men när det kommer till nyanser som verkligen skall
förklara, så kan du inte sätta ord på det för att göra det rättvisa.
Det bästa jag kan göra är att tala om lite av mina erfarenheter och
observationer och låta dig själv dra slutsats baserat på det.
Jag är inte talesman för någon annan i Dödscellerna, eller i
fängelset, eller i statsfängelserna, och det är heller inte min
intention. Varje människa som går igenom systemet har sina egna tankar
och åsikter om denna vansinniga miljö som vi försöker överleva i och
jag skulle inte kunna tala för dem. Men, nu är ni här med mig, och även
om jag ska försöka vara objektiv om det, så kan jag inte hjälpa om jag
blir subjektiv om många saker som jag kommer berätta. Du kan ta vad jag
säger med en nypa salt, du kanske tycker jag snackar skit, eller du
kanske håller med om vad jag säger, allt jag vill är att du inte ska
döma innan du hört vad jag har att säga.
Nyhetsmedia säger att mer än 80% av er tycker att dödsstaff är okey
och så länge vi alla verkar dansa efter nyhetsmedias pipa, så antar jag
att de flesta av er inte sympatiserar med mig, eller de andra som
sitter i dödscell. Allt jag ber är att du skall hålla ett öppet sinne.
Det är en känsla av att folk i dödscell är dreglande djur som borde
förvaras i bur och avrättas så fort det kan arrangeras. Jag har även
hört på talk shows där folk har velat ha en elektrisk stol direkt inne
i domstolen, och så fort domen är fallen, binda personen och koka
honom. Det spelar ingen roll om systemet gör misstag, vad betyder det
att några oskyldiga människor dör, så länge som du kan bli av med andra
i processen.
Men de flesta människorna i dödscell är ganska normala. Visst, det
är några här som jag aldrig skulle vända ryggen åt. Där är några
människor här som skulle göra att Hannibal Lechter verkar vara en
trevlig gille. Men som jag sa, de flesta killarna här är inte några
dreglande idioter eller kallblodiga mördare - men det är några här som
skulle platsa i den kategorin.
Om någon är intresserad att ställa några frågor, ska jag göra mitt
bästa för att besvara dom. Du kan skicka dem till e-mailadressen på den
här siten. Det tar ca 3-4 veckor, efter det att mailen kommit till
fängelset, tills jag får den, så ha tålamod, jag skall göra mitt bästa
för att återkomma till dig. Jag vill inte prata om mitt fall, mitt
personliga liv eller något annat som kan verka "självuppfyllande". Jag
skulle bli glad att få prata om frågor som livet här inne, eller
besläktade ämnen om du vill fråga om dem. Men bli bara inte missmodig
om det tar ett litet tag. Dessutom, om jag får för många frågor, så har
jag inte möjlighet att besvara dem alla. Lite övermodigt av mig men jag
vill bara försöka täcka alla eventualiteter.
En sista sak innan jag går. Jag är inte paranoid när jag säger att
jag vill göra den här sidan så länge jag kan, men jag har inga som
helst tvivel, att fängelset kommer att trakassera mig för detta. Och de
gör riktigt elaka saker med folk som de har ett horn i sidan till.
De avskyr när någon talar om hur det verkligen är härinne, eller hur
systemet verkar, så de kan sätta dit mig på något sätt för att kunnata
ifrån mig det här. Sånt händer, Ed har möjlighet att informera dig. Det
är inte så att jag har för avsikt att försöka få någon att framstå på
ett falskt vis . . . . det behövs inte, sanningen är tillräcklig. Jag
kommer skriva så länge jag kan och jag ser fram emot att ha möjligheten
att 'prata' med er alla.
Frid,
Dean
